intervju

– Uniformen har en dubbelhet i att den både anonymiserar och samtidigt kastar ljus på den som bär uniformen säger Hedvig Bruzæus, utställningsproducent och pedagog på Postmuseum i Stockholm. Hon har arbetat med utställningen Uniform(t) där besökaren får uppleva postens uniformer från 1800-talet fram till idag.

Makt, mode och identitet är viktiga aspekter i uniformens historia. Uniformer kan skala bort identiteter och bidra till anonymitet. De kan laddas med makt, trygghet och ansvar. Men också vara en markör som får en människa att märkas i en folkhop.

– Jag har nog alltid varit intresserad av hur folk tänker, säger Gunilla Bergström. Jag har varit intresserad av människans beteenden sedan flickskolan. Jag gick i en mycket gammeldags, flickig, flickskola. Och vi hade psykologi på schemat och det längtade jag alltid efter.

Just tankar är ett återkommande tema i hennes böcker om Alfons Åberg. Pojken som mest är som alla andra och som gärna funderar, klurar och reflekterar. Trots att böckerna om Alfons inte rymmer några storslagna dramatiska eller exotiska äventyr så blir de lästa gång på gång, generation efter generation. Varje år lånar de svenska biblioteken ut ungefär en miljon Alfons-böcker. Vad är det då som gör de här vardagliga berättelserna så populära?

Genom att använda filosofi som ett arbetsredskap går det att skapa en skolmiljö där eleverna tränar upp ett öppet tänkande inför stora eller laddade frågor. Resonemanget kommer från Erica Jonvallen som gjort resan från att själv vara lärare till att vara med och forma skolan och lärarnas förutsättningar via Skolverket och Läslyftet. Bland annat genom att introducera verktyg för filosofiska samtal.

Erica menar att skolan är en viktig mötesplats för massor av tankar och idéer om livet. Olika typer av etiska frågor finns närvarande i många ämnen. Och ofta i elevernas egna frågor. Men skolan är också proppad med en massa andra saker som det ska hinnas med att pratas om. Det är brist på tid och brist på utrymme. Tiden är ofta en central fråga och det kan vara svårt att prioritera.

– Slutar man berätta så dör man som kultur. Kulturen visar sig genom berättelserna. Jag letar upp berättelser. Lyssnar av dem, förklarar Matts Heijbel. Journalisten och antropologen som sadlade om för att arbeta med corporate storytelling.

Insikten om den inneboende kraften hos äkta berättelser kom för ungefär femton år sedan när Matts under ett journalistuppdrag samlade in historier från ett företag som en del i ett forskningsprojekt. Effekterna var överraskande och mycket tydliga. Det blev bättre stämning bland personalen, spontana jobbansökningar kom in, företaget fick nya kunder och internkommunikationen förbättrades.

När det under hösten blev tydligt hur svår flyktingsituationen verkligen är väcktes starka känslor hos många. Viljan att hjälpa till på något sätt bubblade fram hos många svenskar. För en av dem blev det också startskottet till ett fördjupat engagemang för människor på flykt.

I vanliga fall arbetar Joanna Ågren som en framgångsrik bildretuschör i det egna företaget Mirage, men inblicken i de extrema humanitära svårigheter som uppstått fick henne att börja reflektera kring sig själv och vad hon kunde bidra med.

– Det krävs ingenting för att sitta med händerna i byxfickorna och vara skeptisk. Det är så lätt. Men det krävs ett mod för att säga ja och faktiskt våga göra. Orden kommer från kocken och föreläsaren Peter Streijffert som bland annat håller föredrag, kurser och provningar inom mat & dryck och odling.

Efter att ha tröttnat på ett ytligt liv i högt tempo med en karriär inom media valde Peter att sakta ner och börja betrakta vad vi äter och hur hållbart det egentligen är. Intresset blev till en passion och under de senaste åren har det resulterat i olika projekt. Bland annat en ekologisk pop-up restaurang där Peter serverar de grönsaker han odlar själv, urban odling i Hammarbyhöjden i Stockholm, fyra kokböcker och den nystartade sajten Smakbalans.se.

En väg till att få barn att utöka sitt ordförråd, få ny kunskap och lust att lära sig ännu mer går via nyheter. Det menar Lisa Blohm, journalisten som startat nättidningen Nukunskap. I ett bredare perspektiv är kunskapsbyggande också en demokratifråga.

– Barn har så olika förutsättningar hemifrån. Jag vill att de ska få chansen att upptäcka att kunskap är roligt. Och nyheter är ett bra verktyg, säger Lisa.

Med hjälp av filosofi uppstår nya sätt att arbeta inom rehabilitering. Människor som drabbats av en allvarlig sjukdom eller en svår skada får genom filosofiska verktyg stöd att hantera sin nya livssituation. Den filosofiska processen hjälper dem att se gamla värderingar och hitta nya synsätt som fungerar.

Kicki Epstein Orzolek och Malin Sallstedt arbetar som arbetsterapeut respektive sjukgymnast på Rehab Station Stockholms filial i Liljeholmen. Där möter de framför allt personer med diagnosen MS, Multipel skleros. De fick chansen att vidareutbilda sig i projektet Livskompetens på Richard Levi och Claes Hultlings initiativ. Filosofi i rehabilitering var en del i utbildningen som hölls på deltid under ett år. För Malin och Kicki blev det ett inspirerande bidrag till det traditionella sättet att arbeta.

På Moderna Museet i Stockholm ges unga vuxna ett utrymme att utmana normer och förutfattade meningar genom filosofiska samtal. Jag har träffat konst- och filosofipedagogen Adam Wallenberg som leder projektet Konstmuseet som katedral?.

– Det är ett konstprojekt som riktar sig till unga vuxna i åldern 19-25. Jag vill undersöka om museet kan ha en liknande roll som katedraler haft historiskt, som plattform för att undersöka andliga, existentiella och metafysiska frågor. Därför fokuserar vi på just konstverk och filosofi som betonar de dimensionerna, säger Adam Wallenberg.