Samtal som bygger världen

– Som människa kastas man in i världen, helt oförberedd. Man får använda första delen av sitt liv till att försöka förstå världen och hitta sätt att leva. Men från och till i livet behöver man backa lite. Hitta olika sätt att utforska vad det innebär att vara människa idag, i vår tid. Att vara människa i allmänhet. Att vara just jag. I relation till samhället, till andra, till naturen, förklarar Ann Lagerström.

Hon menar att vi behöver verktyg och att filosofin kan erbjuda just det. I eftertänksamhet, i självständighet, i djupt utforskande och i odogmatiskt tänkande. Det är nödvändigt att vi hittar sätt att tala med varandra om våra kollektiva och individuella livsvillkor. Allt börjar i mötet med den andre och den andres syn på världen.

Ann har sina rötter inom journalistik och ledarskapsutveckling och arbetar idag med existentiella samtal. Bland annat genom att hålla existentiella samtalsgrupper, existentiella skrivretreats, utbilda existentiella samtalsledare och skriva om livsfilosofiska frågor. Hon jobbar utifrån och inspireras av bland andra Karl Jaspers och hans syn att människan är spontanfilosofisk.

– Ett litet barn frågar sig vad man är när man sover eller hur stort universum är, säger Ann. Det är utifrån den nyfikenheten som den traditionella filosofin har vuxit fram. Men vi skolas in i att släppa nyfikenheten och sluta undra. I samtalsgrupper plockar vi fram och fördjupar spontanfilosoferandet igen, som i sig är helt naturligt. Ibland tar vi hjälp av traditionella filosofer för att bredda perspektiven. Man kan tänka sig att samtalsgrupper, filosofikaféer och liknande är ett slags isolerat möte, men jag ser det som viktiga mötesplatser för att hitta sätt att tala med varandra. Att bygga ett samhälle tillsammans.

Ann tänker att existentiella och filosofiska samtal både är intressant för individen för att utforska sin bild av världen och sig själv – och ett sätt att träna på att möta andras synsätt på ett nyfiket och respektfullt sätt. Att leva så många människor i en enda värld innebär en väldig utmaning, menar hon. Men att det också är en spännande möjlighet få att titta på sina egna idéer tillsammans med andra. Det dyker upp frågor som: Vad tycker jag egentligen? Vem är jag i relation till den här frågan?

– Det existentiella förhållningssättet har lärt mig att livet är en process. En rörelse som pågår hela tiden. Det blir aldrig klart en gång för alla, utan det är ett flöde – en ständig förändring, avslutar Ann.

Mer information om Ann Lagerström och hennes arbete med existentiella samtal hittar du här.

Foto: Ola Hedin