Filosofi som verktyg i rehabilitering

Med hjälp av filosofi uppstår nya sätt att arbeta inom rehabilitering. Människor som drabbats av en allvarlig sjukdom eller en svår skada får genom filosofiska verktyg stöd att hantera sin nya livssituation. Den filosofiska processen hjälper dem att se gamla värderingar och hitta nya synsätt som fungerar.

Kicki Epstein Orzolek och Malin Sallstedt arbetar som arbetsterapeut respektive sjukgymnast på Rehab Station Stockholms filial i Liljeholmen. Där möter de framför allt personer med diagnosen MS, Multipel skleros. De fick chansen att vidareutbilda sig i projektet Livskompetens på Richard Levi och Claes Hultlings initiativ. Filosofi i rehabilitering var en del i utbildningen som hölls på deltid under ett år. För Malin och Kicki blev det ett inspirerande bidrag till det traditionella sättet att arbeta.

Människorna som kommer till Rehab Station betraktas som deltagare i ett rehabiliteringsprogram snarare än patienter. Malin menar att det i ordet patient ofta ligger en underton av passivitet eller oförmåga, något som de vill komma bort ifrån.

– Vi pratar mycket om ansvarsfrågan. Vem som har ansvar för att rehabiliteringen fungerar. Tidigare trodde jag att jag skulle lösa problem åt deltagarna. Nu fokuserar jag på hur jag kan stödja personen att lösa sina problem själv, säger Malin.

För inskrivna deltagare erbjuds filosoficaféer minst en gång i månaden. Och för tidigare inskrivna hålls filosoficaféer två gånger per termin. Ett exempel på frågor som undersöks är ”värde”. Det kan då vara med fokus på om friska och sjuka har lika värde i samhället. Andra begrepp som kan tas upp är ”hälsa” eller ”självständighet”.

Kicki och Malin fungerar som välvilliga ordföranden och ambitionen är att skapa trygghet. De står inte som experter utan poängterar att de här frågorna inte har ett rätt svar. Det handlar inte om att veta bäst eller vinna, utan om att undersöka tillsammans. För många är det befriande att slippa hierarkierna som vanligen finns inom vården.

– Vi möts som människor, med våra erfarenheter av att vara just människa. Vi uppmuntrar ofta till att provtänka och provtycka, förklarar Kicki. För att undersöka de här frågorna krävs ett mod och en nyfikenhet. Både hos oss som håller i caféerna och hos deltagarna.

Filosoficaféerna är en plattform för reflektion, berättar Kicki. Och möjligheten till att omvärdera sina värderingar stärks när vi får ta del av de andra deltagarnas tankar. I gruppen finns det också ett stöd. Ibland kan det vara bekräftande att andra delar ens tankar och erfarenheter och samtidigt finns möjligheter till nya synsätt när någon annan har ett helt annat perspektiv. Att titta på värderingarna på ett allmänmänskligt plan ger en frihet. Vi kommer längre när den personliga laddningen inte finns där.

Malin och Kicki använder ett skepp som metafor för vad rehabilitering handlar om. Hela teamet arbetar med de olika delarna för att få ordning på båten, så att den ska kunna segla igen på egen hand. Det behövs ett stabilt skrov, bra segel och så vidare. När de använder filosofi, tittar på värderingar och undersöker tillsammans, då arbetar de med kölen, det ger hela skeppet styrförmåga och riktning.