När dyslexi blir till en styrka

För Susanna Cederquist kan dyslexi ses som en tillgång som är väl värd att ta tillvara och kultivera. Det är ett budskap som hon har spridit  i över 10 år.

– När jag arbetar med företag handlar det om att få dem att se lönsamheten i att ta tillvara på de kompetenser som finns i deras arbetslag. Att lära sig att se styrkorna som ofta är kopplade till dyslexi och hur det kan bli en konkurrensfördel, berättar Susanna. Hon har själv dyslexi, något som motiverat henne att arbeta för att synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns kring dyslexi i samhället.

Susanna menar att företag har mycket att vinna, till exempel genom att ta vara på olika personers styrkor på nya sätt i arbetsuppgifterna. Hon föreläser om dyslexi på arbetsplatser, högskolor och bibliotek. Håller föräldrakurser och samarbetar med organisationer i Storbritannien och USA där det finns mer forskning. Dessutom sitter Susanna med i expertrådet i Prins Carl Philip och Prinsessan Sofias stiftelse för dyslexi.

– Kärnan är att vi är olika – det är meningen. Vi behöver lära oss värdet av att vi har olika sätt och olika kompetenser. Mitt mål är att kompetenseffektivisera tillvaron på både individnivå och samhällsnivå. Jag tror inte att vi har råd att missa så mycket kompetens som vi gör idag – rent samhällsekonomiskt. Jag säger: Kompetenseffektivisera mera!

Vissa drag återfinns ofta hos personer med dyslexi. Framförallt inom det kreativa spektrat. Exempelvis att ha ett starkt bildtänkande och att hitta nya lösningar på problem. Eller att ha ett utvecklat tänkande för att kunna hitta nya vägar, se helheter och större strukturer i komplicerade system. Leonardo da Vinci, Hans Rosling och Albert Einstein var alla dyslektiker.

Utmaningar kring dyslexi finns inte bara i arbetslivet. Susanna arbetar också med information kring de normer och starka hierarkier som finns i våra skolmiljöer. Som till exempel att det anses bättre och mer riktigt att ta in kunskap med ögonen än med öronen och att text är bättre än bild.

– På skolor och högskolor finns det flera delar att arbeta med, förklarar Susanna. Dels att stötta så att eleven eller studenten får en rättvis självbild, att förstå hur man själv fungerar och hitta sitt sätt att ta in kunskap. Dels att ha fortbildning med lärare och specialpedagoger och se över hela strukturen på verksamheten. För att tillgänglighet ska fungera ordentligt behöver det vara förberett från början, inte som idag när det oftast tas fram som särlösningar till en enskild person. Om en elev behöver hjälp av talsyntes till exempel, fungerar det oerhört mycket bättre om man tar in det som ett jämbördigt verktyg som alla barn presenteras för som ett likvärdigt alternativ. Och de som behöver, kan sedan arbeta mer med det. Så länge det är just speciallösningar så visar vi de här barnen att de står utanför normen, att deras sätt att lära sig inte är lika mycket värt.

I dagsläget rekommenderar Skolverket att barn med dyslexi inte ska få anpassade förutsättningar vid läsförståelsedelen Nationella proven i trean och sexan, utan först i nian. Flera kommuner som följt rekommendationerna är nu anmälda för diskriminering.

Susanna Cederquist har skrivit boken Dyslexi + styrkor = sant, hon driver verksamheten En bild av dyslexi och har även varit med och tagit fram tekniken Blipsay lyssningskoder för att på ett enkelt sätt få tryckt text uppläst.